Vi har blivit med smått igen J En liten jämthundstik på nu 10 veckor. Vi åkte 115 mil för att få hem denna lilla tös.
Det blev i och för sig en rejäl överraskning för mig då min man sa på fredagen för två veckor sen att ”Imorgon ska vi på utflykt”. Han vet att jag älskar utflykter. När jag frågade vart vi skulle så sa han att Vi har köpt en valp och den finns söder om Borås. Nu blev det blandad glädje, vet inte om det känns så kul med en liten valp i huset igen. Det går åt både möbler och annat i deras framfart.
Nu ska ni inte tro att det är min man som bestämmer i vårt hus, jag bara låter honom tro det och låter det gå för den här gången J
Hur som helst, nu är Elsy här. Hon är ju för härlig ändå.
Det finns ju en tax i vår familj och han blev helt förtvivlad när vi säkert i hans ögon släpade in något så hemskt i huset. De första dagarna ägnade han inte valpen en blick. Han gömde sig och mådde riktigt illa. Han blev deprimerad när alla hans rutiner vändes upp och ner, dessutom lade hon beslag på hans käraste ägodelar, FILTARNA!!!
Han har en kompanjon som gör allt i sin makt för att försöka skrämma och bestämma över lilla Elsy. Det är dottern Annas hund Knappen. Han är en Prazsky Krysarik, en av världens minsta hundraser. Inför Elsy försöker han vara jättehund. Han morrar och visar tänderna bara hon rör sig, han har det jättejobbigt, står dörrvakt (ingen Elsy ska in i hans och Annas rum).
I tisdags fick nog taxen nog då rymde han hemifrån. Jag letade och letade men ingen tax i sikte. När han varit borta i tre timmar rullar en bil in på gården. Det var min svåger och svägerska, i bilen fanns en sur tax J. Två kilometer hemifrån hade de hittat honom på skogen. Han såg riktigt spak ut när jag tog in honom igen. Kan tänka mig att det blev ett stort nederlag för honom.
Det har visat sig att Elsy är väldigt förtjust i strumpor, undrar om vi har några hela kvar? En träpall som vi har i hallen smakar visst också bra. Och diskborsten, den är en succé J
Igår tog vi en kvällspromenad runt en naturstig som finns bakom vårt hus. Det är inte lätt med alla tre. Taxen försöker fly en hoppande, bitande och snubblande valp (hon hänger envist fast i taxens öron) och minihunden går sist och morrar hela tiden. Kul! Det var skönt att komma tillbaka in igen vill jag lova.
Det var lite om vårt hundliv i Paradiset.
Tjingeling
Paradisfrun
