Inte har det hänt mycket på virkfronten, det har varit annat som tagit mesta delen av tiden för mig. Men snart så är kvällarna mörka och längre och då kan jag krypa upp i soffhörnet med både tax och virkning. Ett väskhjärta är det enda som hittills blivit klart.
Sista veckan hemma innan Anna skulle åka var det mycket som skulle fixas. Anna ville förstås träffa så många av sina kompisar som möjligt också. Schemat var tajt men jag tror att vi fick till det på bästa sätt. Vi åt Anna önskemat om kvällarna och bara tillbringade tid tillsammans. Söndag 2 augusti blev sista kvällen, vi åt tacos, ja jag vet att det var på en söndag men det var Annas önskemål :) Vi hade en härlig kväll, mycket skratt och roligheter men även allvar. Det blev ju på riktigt nu och jag tror att vi alla var spända inför allt det här. Det är inte så lätt för oss här hemma när Anna inte kommer att vara här och heller inte så lätt för Anna att vi alla inte är där. Tack för alla sociala medier, jag lovar det blir min räddning det här året :)
Eftersom finvädret fortsatte även idag så hade jag tur att få följa med på en flottfärd (Calle och Lovisas flotte som dom byggt själv), gud va mysigt det var. Glida fram sakta sakta och bara njuta. Vi hade förstås med oss massa godsaker att stoppa i oss under färden. Vi till och med skypade med Anna som är Over there, fantastiskt med tekniken idag :)
Nu blir det soffhäng hela kvällen för det är jag värd :)
Tjingeling
Paradisfrun
Sista veckan hemma innan Anna skulle åka var det mycket som skulle fixas. Anna ville förstås träffa så många av sina kompisar som möjligt också. Schemat var tajt men jag tror att vi fick till det på bästa sätt. Vi åt Anna önskemat om kvällarna och bara tillbringade tid tillsammans. Söndag 2 augusti blev sista kvällen, vi åt tacos, ja jag vet att det var på en söndag men det var Annas önskemål :) Vi hade en härlig kväll, mycket skratt och roligheter men även allvar. Det blev ju på riktigt nu och jag tror att vi alla var spända inför allt det här. Det är inte så lätt för oss här hemma när Anna inte kommer att vara här och heller inte så lätt för Anna att vi alla inte är där. Tack för alla sociala medier, jag lovar det blir min räddning det här året :)
 |
| En groupie vid middagen :) |
Calle, Lovisa och Anna och Knappen förstås :)
Sen blev det ju måndag morgon vare sig jag ville eller inte och det var dags att ge oss iväg mot Arlanda. Det var tungt att se Anna gå mot säkerhetskontrollen, ett år tills jag får möta upp henne här igen. Jag grät mig igen dagen och somnade helt utmattad sent på kvällen.
Nu vet jag att hon har det bra och familjen hon är hos är bra, de tar hand om mitt hjärta. Jag känner mig lite lugnare. Nu planerar jag att hälsa på Anna...SNART!!!...
Här hemma då...jo vi försöker hinna med sånt själen mår bra av mellan arbetspassen, veckorna går fort och arbetsdagarna är långa så det blir mest helgerna som finns tillgodo. Lika för de flesta av oss skulle jag tro.
Den här helgen har ju vädret varit på topp, passade väldigt bra ihop med det vi tänkt göra. Fredag kväll grillade vi lite gott och njöt av skön kvällssol och ledighet, avslutade med att ta en cykeltur till Fredrik som fyllde år och satt runt brasan och pratade bort en stund, kaffe och tårta och även lite starkare dryck i glasen fick vi.
Igår var det dags för vår nyfunna tradition, surströmmingsätande hemma hos min mamma och pappa. Vi satt i deras fina uterum och åt tills magarna inte fick ner en bit till. Så gott det var även om vi i sällskapet hade delade meningar om vad som var gott. Jag, Bengt och mamma åt suring. Pappa, Calle och Lovisa åt sill och fläskfilé med svamp och potatis. Ni förstår ju att det blev dött lopp, 3 mot 3 :)
Lite senare slank det ner kaffe och Budapeststubbe (men det är ju en annan mage det).
Nu blir det soffhäng hela kvällen för det är jag värd :)
Tjingeling
Paradisfrun
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar