September började bra, jag kände mig piggare än på länge. Jag började jobba igen för fullt och livet var skoj.
Emil och jag var på bio. Flyg Alfons Åberg, som vi båda tyckte var så roligt.
Ronja blev hela 8 månader och vi tog en utefika vid Långsjön.
22 september blev jag sjuk igen, åkte akut in med ambulans och blev inlagd. Det ena avlöste det andra, jag var hem och fick vända tillbaka till sjukhuset i ambulans igen. Gallsten, Sepsis, Njursvikt, SLE-skov och Kärlinflammation gjorde att jag blev 32 dygn på sjukhuset. Många undersökningar, 4 Covid-19 tester och antikroppstester. Nej, ingen Covid som tagit om och ja, fortfarande antikroppar. Där försvann både september och oktober. Eftersom det fortfarande råder Pandemitider så blev det inga besök. Det var så ensamt och jobbigt. När jag skrevs ut i slutet av oktober så var jag rädd att jag skulle få vända tillbaka igen. Men hemma blev jag, så härligt att få träffa de mina igen. Jag tror att hela familjen drog en lättnandes suck.
Godsaker och fina rosor blommor när jag väl kom hem.
Tjingeling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar